Det kittlar i gommen och tungan är smord
Jag tar det nästan för givet

Nu fylls den upp,
Ballongen av oyttrade idéer
Var god lätta ankar
Och flyt
Längs ännu en minnesfärd i tankeplanet
Låt den nå dit det aldrig blåser längre

Och medan olika varianter av varande överlevs
Befinner jag mig bara bakom tätare genomskinlighet

Men fäst dig inte för mycket vid att lätta från marken
För att falla fritt är det enda sättet att uppnå viktlöshet
Som du lär uppleva