Ni äter mina istappsord hela
och jag gråter om ni råkar se mig
bakom mina otäcka ögon
som skrämmer er

och
jag älskar när ni råkar
känna
mig
en aning

och det är det värsta jag vet


försöker samla era ord i högar
så att jag minns varje gång
ni rört vid min hud


Ni sväljer mina istappar hela
och jag undrar hur lång tid det ska ta
innan de smälter
och ni ser att jag är här