Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

För en trötthet som aldrig slutar andas

Aprilhimlen är ljusare än någonsin
och jag faller utan händer
att ta emot mig med

min himmel är aska nu

Och jag klarar ingenting längre
svartsorg under naglarna
och trötta ögon gömda
under trygghetsfasad

jag gråter inte längre

Våren som dras mot mig
är någonting
någonting jag längtar efter
men inte vågar ta

det finns inga ljusa tankar för den som brunnit
(jag finns inte nu)


en sång för alla ord jag skrivit i desperation
en sång för alla tankar som inte hittar rätt
och en sång för alla drömmar
vi tappade i betongen
och som aldrig lagades igen

En sång för sådana som mig
som aldrig kan dö, för
oss som bara slutar andas


för oss

som inte orkar mer

(förlåt?)aldri




Fri vers av glasfilosof
Läst 544 gånger
Publicerad 2006-04-11 18:51



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

glasfilosof