Kom älskade, låt mig omfamna dina andetag inatt
låt älvorna veta att hjärtat flyger
Låt min kind få mötad din i en lång omfamning

Så många minnen vi delat, så många leenden vi givit varandra.
Och trots dagar där mörkret har letat sig in i varje vrå, där smärtan inte går att undgå.
Så har du alltid haft dina ord redo, dina axlar lediga.
Allt för att jag ska kunna få fall mjukt, hamna tryggt fast all smärta som omgiver mig.

Ibland, får jag en känsla av att jag brinner, en eld från hjärtroten ut mot mina kinder.
De blir varmt, och dina svala mjuka läppar är som sprängmedel i min mun.
En explosion av lyckorus som gräver sig in i mina mungipor.


Du har slog läger i min hjärtgrop, där har du landat och ristat in dina bokstäver i ditt namn
för du vet, att mitt hjärta kommer aldrig sluta slå så länge du finns kvar.

Kom älskade, låt mig omfamna dig innan du är tvungen att åka ifrån mig.
Låt mig känna smaken av dina läppar.


De känns alltid som en tyngd har lagt sig på min bröstkorg när jag ser in i dina ögon innan du far.
En känsla av tomhet och vilsen het.
Som att vägen blev slingrig och svår.

Så kom min älskade, låt oss hitta oss ett ställe där vår kärlek ständigt är lagd, där vi kan dela en framtid tillsammans.
Där våra händer aldrig slipper lämna varandras.
Där mina ögon kan blicka in i dina under en himmel där stjärnorna kikar fram.
Så kom min älskade, låt mig omfamna dina hjärtslag medan älvorna dansar runt våra andetag.