Jag minns orden så tydligt
men jag minns inte när du berättade de.

Jag önskade verkligen jag kunde komma ihåg när du öppnade upp dig och sa de som har stannat kvar inom mig i så många år.

" Jag tittade in hos dig för att kolla så du andades. Så att du inte hade försvunnit"

Och där låg jag så många gånger och vred mig av smärta. Blundade alltid extra hårt när jag såg någon öppna dörren för att titta in. Jag ville aldrig lägga min smärta i någon annans bröstkorg.
Jag ville aldrig skada någon annan än mig själv.

Medan jag var så rädd för att leva så var någon annan så rädd för att jag skulle dö.