Jag fortsätter att fly
ifrån mig själv
ifrån alla tårar
alla mardrömmar

inte minst alla drömmar

(december försvann igen
och vintern ligger fortfarande tung utanför
våra fönster)

och du kan inte låta bli nu
att le
du ler när du ser alla
desperata ungdomar som slänger sina
längtansfulla tankar
i marken och spottar på dem
med fingrar i halsen och
sönder slagen hud

för du har glömt hur det är att vara
14 och trött på att leva

(vi gömmer oss nu)

Allt är kaos
har du tänkt på det?




När
när ska vi sluta tappa
när
när ska vi ställa oss upp igen

och skrika till världen att

när ska ni öppna ögonen

när ska ni sluta sova när vi skriker?


(minns du regnet
minns du då tankarna aldrig lurade dig?)

jag tror inte på frihet
jag tror på att leva igen?