Det randas inga dagar mer
nu drömmer jag om sköna somrar
blåa skyar, tussiga moln
viskande gräs och sjungande löv
nu drömmer jag om andra ting
än rasande nätter
stinkande torg
skräckscener
och flykt

Jag drömmer om sockerkyssen
mot den evigt röda kinden
rosenleendet
det häpna skrattet
om vinet som blir varmt i solen
glas som gnistrar
pinnar som bräcks inunder oss
om vindens lek med vår duk
fadäsen med kjolen
och den förargliga fläcken
fnittret efter en felsägning
om det ofrånkomliga
återkommande
allvaret i allt.



23/3 1988