Sopor tar plats,
de stinker där hemma.
Grannarna gnäller,
de vill helst stämma.

Tre år tog det,
att fatta ett beslut.
Nu ska det bli rent
som det var förut.

Påbörjade sanering,
det tog en hel dag.
Nu kan inte grannar
gnälla på ett tag.

Tänkte vara laglydig,
till punkt och pricka.
Till återvinningsstationer
tänkte jag sticka.

Jag stack sen iväg
med en fullastad bil.
Vägen var lång,
nästan 20 trista mil.

Fem timmars resa
för dessa sopnedkast.
Tusan vad skönt
att bli av med min last.

Containrarna var fulla,
som gubbarna i parken.
Sopor överallt
även på marken.

Råttor som hundar
njöt som på fest.
Förruttnande sopor,
det luktade pest.

Är det så här vi
förbättrar vår fina natur.
Skräp överallt
och skabbiga djur.

De gröna har talat
men inser inte fakta.
Kanske Mulle kunde komma
och dessa sopor betrakta.

Bränn upp skitet
i maxad temperatur.
Sopor blir till vatten
och vi får vacker natur.

Men nu står jag här
för att bli kvitt mitt skrot.
Stationerna är rågade,
ställer sopor vid dess fot.

Skrik och förbannelse
dånar ifrån skogen.
En grönklädd gubbe
håller stationerna trogen.

Plåtar mig med kamera
och tar sedan ton.
De gröna skapar jobb,
han är en sopspion.

Böter för nedskräpning.
Tack för den!
Till miljöstationer
åker jag aldrig mer igen.

Återvinner mitt skräp
nu på ett liknande sätt.
Jag återvinner flitigt
och ler så brett.

En trädgårdstomt är nu
min återvinningsstation.
Den tillhör en ledsen
och ångerfull spion.