jag kan inte påstå att jag
har försökt så mycket jag kan men jag
har försökt till den gränsen att jag
fortfarande kan vara
diskret
och
diskret är väl bra för
alla är alltid så jävla diskreta
alla är alltid så jävla bra och perfekta och
alla överglänser mig och
alla överröstar mig
fast bara i skidåkning och i
finast leende
jag kan
prata rätt högt

men MÄRK MIG?
jag är inte så jävla osynlig och
jag kanske ser ointressant ut men
fattar du inte att jag tittar på dig hela jävla tiden??

vad ska jag göra egentligen?
vad vill du ha?

ger jag upp för lätt?

det känns som The Truman Show igen