Bakom katedralen dränks vi i sakral skugga
skrik filtreras genom blyinfattade fönster
de mångfacetterade färgernas tonskifte
körens benskurna drag med änglalika vibrationer

Murala tankegånger längst med stenens kant
hettan som inte går att skydda sig emot
hudens blästring i Palmyras eftermiddagsvind
liken hänger under balustradens tysta minut

Trossatser som upprepas med barytonens trädjupa ton
den unisona tanken om godhet genomsyrar nervsystemet
brända händer genomgår inte något förvandling
skuldens avskaffande i det rättfärdiga

Timmen av tvivel har aldrig satt sitt spår
spänningen som uppstår när inget är skrivet i sten
när handlingen bedöms på sin egen merit
ljusrosa sol slänger sig mot horisonten