Staden stod stilla i vibrerande mörker
tunga kroppar pressade sig mot solkiga madrasser
ögonen var slutna i avslappnad förväntan
fadd andedräkt rådde mol allena i sovrummens privata sfär

En penna tecknade en dom
vaksamt plirande ögon förkunnade döden på pergament
händer vilande mot blankslitet läder, ländryggen stramade
rännilar av trötthet omslöt bödelns själ blandat med förtröstan

Kargheten belyste värdet av livet
hunger poängterade de organiska funktionerna
smärtan fortplantade sig genom den mörbultade lekamen
friheten sårades av gallerdörrens gnisslande skratt