Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du gungar ensam bland de höga träden

När mörkret faller,
Finns ingen där,
Du kläds av rädsla,
Och törs ej blunda,
Vilsna vän...
Du gungar ensam bland de höga träden

I mörkret finns inga möjligheter,
Vad som återstår är ditt kyliga hjärta,
Som du tvingas bära dag för dag,

Kärlekens existens,
Finns längre inte kvar,

Du tillåter dig själv luras av det yttre,
Längre kan du ej skilja...
På gott eller ont,
Förstår du inte? ...
Du gungar ensam bland de höga träden




Fri vers av SonYa
Läst 341 gånger
Publicerad 2007-04-12 10:30



Bookmark and Share


  Manal
oj detta är bara så vackert magiskt.
2007-11-26
  > Nästa text
< Föregående

SonYa
SonYa