Priset på änglavingar har gått upp stod det att läsa på den senaste löpsedeln. Makteliten fann en ny väg att göra profit. Genom att höja priset blev attraktionsvärdet större trodde dom, de hade glömt att vingarna var alldeles för sköra för att lagras. De smälte samman blev till flagor. Silkesmaskens puppor förstörs när larven kryper ut. Bladguldet lämnade en skimrande glans över förödelsen. Djupt nere i källaren förvarades resterna. Glömda. Tömda var alla lager. Märkligt hur doften spred sig för vinden. Hur den nådde de vinglösa. Hur den plockades upp av barnen som letade sig fram till det fördolda. Hur vingarna fick nytt liv. Hur barnen flög högt ovan molnen.
Märkligt att svalorna inte stördes i sin jakt på mygg. Den vildvuxna syren-busken i vars gömslen vi lekt, fann en ny morgon med nytt budskap, en ny dörr att vandra in genom, tyst och hemlighetsfullt. En vitsippsäng, en längtan. Kroppens tyngdlöshet får sväva fritt, följa vindarna till havet, dyka ner i vågorna och simma tillbaka. Vakna.