Otillräckligheten
belastar
mig för tungt.

Jag brister
varje midnatt
med tejp
över munnen
och häftstift
i raggsockorna.


Alltid blir någon
arg, alltid
sviker jag
någon.


Och alla
vill hälla allt
på mig.


Som vanligt.



Det enda jag
gör är att försöka
verka tillräcklig
och dra i rätt
snören.