Som denna dag va man ute i de fria.
Trodde ja tills ja rammlade ner för ett svart hål som aldrig tog slut.
Skrek som bara den men ingen kunde höra mig hade kommit för långt ner i hålet.
Ser ner meddan ja faller så finns de en båtten men kommer inte ner dit de e nångra meter kvar.
Landar mjukt men fattar inte hur ja kunde göra de?
Trodde att tiden va inne men de va den inte.
Tårar rinner ner för min kind.
Tittar upp ser inger ljus alls bara de mörka hål som ja har hamnat i.
Tar tag i väggen försöker att ta mig upp men lyckas inte.
Ja e fast här förevigt.
Skriker så högt ja baar kan men skriket kommer inte upp de stannar kvar i väggarna.
Sätter mig ner och funderar hur ja ska ta mig ut här ifrån.
Tänk om ja har kommit ner till djävulens håla.
Har ja varit så elak i mitt liv?
Va ska ja göra nu??
Vill gråta en sista gång för alla dom ja saknar och har förlorat i mitt liv.
Gråten vaggade mig till sömns.
Lusifer tog mig till slut.
Fick aldrig säga hej då alla som betydde nått för mig fick inte säga att ja älskade dom.