Läs inte denna tex om ni inte fattar den.
Bara en riktig poet kan förstå smärta,Kärlek,Sorger och djupa deprissoner.
HJälp mig!
Tårar finns i varje rum, hörn och luften som vi andas i.
De e ingen idé att hindra tårar att falla.
När tåren har hunnit att falla ner för baken så e de försent.
Försent att ändra allt som har hänt.
Döljer sannigen för de du ser, hör och känner.
Hata mig inte för att ja inget kan säga.
Varje deprisson, tårar och nerehet har man alltid något att dölja för alla andra.
E alltid rädd för att ingen ska se och kunna förstå varför deprisson och tårar faller så lätt när man sitter in tryckt i ett hörn av en annan person.
Kan inte säga ett ord fast tårarna rinner.
Nått hindrar mig för att säga ett ord men vet inte vad.
Kan ni se den traiga flickan som e ja?
Om ni inte ser de så e ni helt sjuka att tillåta att man ska få vara me om så mycke fas ingen gör ett skit.
Kan inget göra nått själv.
En vacker dag så finns ja e mer tack vare att svälta ijälv mig själv till döds.
Då e de erat fel.
Kommer att frfölja er vart ni än går.
Höra min röst att ropa på hjälp.
Ni kommer att komma ihåg mig för den ja är.
Ni kommer att höra min sorliga sång röst att förstöra era hinnor.
Då kommer ni aldrig mer vilja leva för allt ni har gjort.