Efter första gången stack det i mig
ångesten kvävde mig
runt bröstet
stack det
jag ska aldrig göra om det
men det var som att spänningen inte räckte till
en dag utan mat
två dagar utan tanke
i allt jag gör
blir jag påmind
min egna ondska
att skada någon
såra
något klöser mig i magen
promenaderna hjälper inte längre
ingen får höra
mina ord mot världen
mitt ord är värdelöst