Jag tittar ut genom mitt fönster.
Allt är grått, himlen är förkroppsligad sorg och träden vacklar, viker sig av vördnad, som spöken i höstmörkret.

Ett ensamt ljus brinner i mitt fönster. Lågan brinner så levande gul i denna skala av svart vi kallar hösten.
En ensam låga bland nattens färger...


natten bränner som snö mot mitt sinne.