Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mamma

Dina ord slår hårdare än tusen slag.
När du gråter rasar en del av min värld.
Det gör ont att se dig ledsen.
Men mamma, vem tröstar mig?

Runt dig tippar jag varsamt på tå.
Kommer jag att trampa på en mina?
Kommer du att explodera?
Ser du alla blåmärken i min själ?
Ser du tårarna som jag vägrar släppa fram?
Mamma, ser du att jag är rädd?

Snart är det jag som kommer att explodera.
Snart är det jag som kommer att gråta.
Jag är rädd att alla mina tårar kommer att ta slut.

Mamma, hade du brytt dig om jag inte fanns?
Tänk vad skönt det hade varit att kunna springa fritt,
att få springa utan en tung kedja runt min själ.
Eller hade du blivit ledsen?
För då hade jag stannat för din skull.

Ser du barnet som gråter?
Ser du hur blåslagen hon är?
Ser du hur rädd hon är att hennes mamma ska göra något dumt?
Ser du hur orolig hon är varenda gång hennes mamma kör bil när hon är arg?

Mamma,
den gråtande flickan är jag.
I min nu vuxna kropp sitter det en liten flicka och gråter.
Gråter det kanske en liten flicka i dig också?
Är du också trasig på insidan?

Jag älskar dig med hela mitt hjärta
Trots att det sitter en ledsen liten flicka i min själ,
En flicka som kommer få kämpa hela livet för att sluta gråta.




Fri vers av ingenaning
Läst 27 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2024-02-27 12:44



Bookmark and Share


  Trollbunden
Din dikt ger mig en oerhörd smärta och ett uppvaknande i någonting jag redan vet. Det hade kunnat vara min flicka som skrev denna dikt. Jag är glad att du skrev den istället för henne. Det är svårt att läsa den, men det är enda vägen till läkning för oss båda två. Hoppas även för dig.
Tack.
2024-02-27
  > Nästa text
< Föregående

ingenaning