jag trodde aldrig att en människa kunde behandla mig såhär

medveten om min naiva sida trodde jag ändå inte att du kunde göra såhär mot mig

all den ärligheten och lojalitet jag gett dig
har du inte ens förtjänat


inte nog med att du sticker kniven i hjärtat på mig, du
vrider om
inte en gång
utan varv på
varv

så du verkligen vet att det gör skada

så du vet att jag kan känna
känna vilket avskum du är

jag har gett dig så mycket av mig
mer än du någonsin kommer kunna förtjäna

du vet inte vad du har gått miste om
allt det jag gett dig och hade kunnat ge dig i framtiden

du vet inte vilken guldklimp som stod framför dig

du såg inte skogen för alla träden

du såg bara framför dig,
stigen,
tunneln
som förde dig bort från ljuset och det goda


är du verkligen ond som du påstått att du var?
jag kunde aldrig tro det om dig
jag trodde på dig
men jag har tappat hoppet

det finns inget mer jag kan göra för dig
för då dör jag själv