Rebellion
Du ville veta sanningen om mig
Någon annan än den som stod på nedklottrade väggar i hockeykillarnas omklädningsrum
Länge hade ensamheten tuggat i våra kroppar som ett uthungrat monster
Jag var portad i baren så du smugglade ut drinkar till mig
Promille under månsken
Och man kan förälska sig i betongen
Mina lockar ändrade färg mellan dina valkiga gitarrfingrar
Jag tror du ville älska mig filmstjärnestyle
Med blodröda läppar och en pistolmynning mot tinningen
I krossade gatlyktors sken
Slog vi skuggor på trottoaren
Våra konturer mot staden som glömt bort vad det var att vara ung
Och vi ville samla ihop en arme´
Av dom bortglömda och dom utdömda
Med facklor och järnrör
Slåss för rätten att vara den man är
På en plats där alla är en och samma
Sen fick du kyssa mig
Som en röd tråd genom alla händelser och människoöden
Som slog upp som blommor under asfalt
Sen kapitulerade vi där på rygg
Sjönk genom jord
Och våra hjärtan ligger för alltid begravda där under kullerstenarna
Där allting en gång började