Ömt går jag och vänder de stora hundarna som sover över hela den kontinentalstora ängen
Det luktar päls och kvällsdoft. Struphuvudet riktas upp, gapet öppnas, tungan rullar och de andas mot den havsmörka himlen.
Ur det höga mörkgröna gräset kommer ett vit sken så som om  himlen vore på jorden

En stund senare vänder jag tillbaka dem.
Så här är det alltid här