Midnattsblå passion.
Svartare än så.
Blir det inte.
Inte ens morgondaggens våta tårar.
Kan kännas mer lustfylld.
Närmre huden.
Sedan när allt varit.
Det vackraste somnat in.
Räknar timmarna.
Tills jag får uppleva.
Samma sak.
Igen.
Medan världen fortsätter blunda.
Jag följer med dess mjuka rytm.
Somnar i kokong av glas.
Så skört.
Att varje andetag.
Viskar ditt namn.
Färgpaletten inte längre gråskala.
Livet en tavelram av guld.
Överallt kärlekens videung blomstrar.
Underbar solnedgång jag minns dess sprudlande tomtebloss.
Jag kryper ner intill.
Och låtsas.
Att allt.
Är vi.