jag samlar på kärlekar
små som stora,
långvariga som korta

jag gillar att ta upp dem,
en i taget
känna en liten doft av pirr och lycka
stoppa ner dem,
vårda dem ömt nära hjärtat

- man kan inte vara kär i mer än en.


men mina kärlekar är ju inte som andras.
mina är mina egna,
de vet ju knappt om det,
där de ligger inuti

små ord,
flyktiga blickar,
kanske en kram

det räcker för mig.
sen stoppar jag om dem,
kysser dem god natt
och låter dem va tills de ska vakna.