Vägarna går och går

här är ett rum där solen en gång sken,
men nu saknar den det de en gång var
liksom en flod som aldrig hav skall nå.

Skönt gräs,
Värme
Strå &
Sten.
Det är vad man söker , det som en gång fanns här

En juni blomsteräng här en gång låg
Men nu man bara möter kalla dystra nätter
i månens sken, här i detta rum

Vägar går och går


Men dina fötter har vandrat långt,
och snart är dem där dem en gång var.
Dina fötter har vandrat långt,
för att komma tillbaka till kärlekensrum.


För här var det längesedan någon älskade

Vägar går och går

Ögon som fattar eld,
värme i din kropp
Inte tårar som faller allt för ofta.


Men du skall få skåda gröna fält igen
Lyckan kommer, min älskade...©