När sprickorna i min hud
skvallrar om vad
som gick fel väg in
När såret i mina lakan
avslöjar vem som gick för långt
När de tömda glasen
står som monument över gårdagen
fastlimmade i bordsskivan
av det som spilldes utanför
Ekot av röster
fyllda, ivriga, målmedvetna, vägvinnande
har permanentats bland min
magnetiska kylskåpspoesi
alla avtryck
alla andetag
alla suckar
som stagnerat här
konserverar mig i igår
Allt jag ville ta härifrån
var en överdos nostalgi