- -
Solens sorg, månens ångest och stjärnornas tystnad
Solen skiner med sorg i dag.
Målnen har gråtits ner över vår jord.
Vi hör gråten från ett barn vina igenom träden.
Ingen säger något men alla vet det
-Det är redan försent.
Budskapet har spridit sej i trädens rötter
och spritt sej ut till allt levande.
Hon satt där med en dödslängtan som höll på att kväva henne.
Folk anade det, men gjorde inget.
-Hon ville bort-
Hon var trött på att glädjen bara bubblade
när hon hade flaskan i handen.
Hon var trött på att känna sej världelös
och sedan få det bekräfftat med verbala slag i ansiktet.
Känslan utav att inte räcka till är
välbekant för henne, omgivningen hade sedan länge krävt för mycket utav henne.
Det är nu en talande tystnad som har lagt sej över staden.
-15 år sen inte mer-
Ingen behöver säga något, för alla ser
-Hon dansar nu på målnen med sitt barn i sin famn och stillar des gråt