Tiden går och sommaren är på väg.

Paniken blomstras och sorgen skiner.
Min livslust droppar ut i havet och förenas med andra människors förlorade livslust.

Det är lockande at bara kasta sej ner, bara falla utan något slut, falla ner ner ner. Down in the dark.

Sorgen skiner starkt nu och att hitta lite fridfull skugga är nästan omöjligt.

Det är ingen ide att ropa på hjälp.. ingen hör det.Värmeböljan är ju här.

Det blommar för fullt.. Panik över allt... över allt!

Det är varm och kvavt, svårt att få luft.

Livslusten och orken droppar itne längre ur mej, de rinner...

\"när sista droppen faller, levs den sista sekunden\"