Den som  talar vågar mer än den som teg
Kloka krokiga tar vi våra steg
Bojan av livet skaver våra ben
Ser ändå mörkrets nyanser i nytt sken

Vi är skärvor från drömmar som gått i kras 
Vårt hopp är skört som fruset glas 
Vi är dömda av ödets bitterljuva strid
Ingen går i livet med bara frid

Ögonen brinner men vi rör inte en min
Kvar av luftslottet finns bara ruin
Själen ärrad med pansar utanpå 
Rostig av livets kamp men visdom vunnen ändå 
När vi grävt upp skammen ur sanden 
Tagit våra demoner i handen 
Och skriker gamarnas blues

Våra drömmar begravda i omärkt grav
Hoppet styr hjärtat trots livets krav
Elden bränner när drömmen tar vid

Ingen går i livet med bara frid